Welcome home, son!

2012-07-05 @ 21:32:00
Jag vet inte om det är bloggen som gett mig all denna otur varje gång jag skriver något. Nu när jag lagt bloggen på hyllan så går allting så himla mycket bättre. Jag mår bra nu, och det är mest för en enda anledning. Jag vågade. Jag visade framfötterna och nu får jag min respons. (!!) Mitt hjärta tjuter av lycka lite sådär diskret i hemlighet.

Tvi vad jag kommer ångra mig när jag skrivit detta inlägg, tänk om oturen kommer tillbaka? Men då får jag väl trotsa oturen, ryta ifrån och visa att jag klarar av att springa förbi den trots mina oknutna skor.
Nu kan jag lägga gymnasiet bakom mig, vara med de finaste, vara lycklig över de som sker och hålla tummarna för de som kommer hända framöver. Jag är redo för framtiden!

"Det gör ingenting att jag gjort bort mig på vägen, det visar bara att jag är lika mycket människa som alla andra. Man måste ha tålamod när det kommer till sådant här.
"


Det ska bli spännande att växa upp, se vart alla kommer, se vilka som stupar och vilka som klarar av att fortsätta trots motgångar. Jag vet att jag kommer kämpa mitt hårdaste, försöka nå mina drömmar och mål, kanske hand i hand med någon jag tycker om. Det kommande året blir dock ganska lugnt för min del. Jag ska ladda all energi, ta tag hans hand och springa längs snåren och skratta åt allt bakomvarande och springa mot de ljusa målen. Det kan bli verklighet om man kämpar. Glöm inte det!

Jag ville bara säga att jag det går så bra nu, att jag lägger ner bloggandet framöver. Tack för denna fina tid! Det ska bli ännu finare att titta tillbaka genom alla år och minnas allt. Minnas de lyckliga stunderna, som förvandlades till de mest olyckligaste, men som sedan lärde mig att kämpa mig uppåt igen trots allt. Vem vet, jag kanske kommer igen?

Tacktacktack, men nu vänder jag blad och skriver på mina nya kapitel här i livet!
Vill ni trots allt få en glimt av hur jag har det, hur det snurrar i huvudet på mig, eller bara inspireras lite så kan ni klicka här.

Hej så länge alla fina!


Fulla dagar

2012-06-23 @ 00:36:54

Den där dagen vi var så fulla och du tog min hand för att vi inte skulle falla. Eller jag rättare sagt.


Truth or dare

2012-06-04 @ 18:05:33

Nu gör du sådär igen. Att jag behöver ångra mina beslut och vilja fortsätta.


Making youth

2012-06-04 @ 15:16:12

Sanna var sexig idag i skolan, jag blir klassens fashionista.

Känns väl helt okej antar jag!


timshel

2012-06-04 @ 15:12:10
Det var mer ett förlåtande leende, som sa; "förlåt för all denna uppståndelse, för att jag gjort dig så förvirrad, verkligen, det var inte meningen". Hans tag om min arm lättade och sedan drog han på smilbandet en sista gång. Något jag tidigare aldrig känt uppenbarade sig inom mig. Det var väl inte hans fel att jag hade gått och blivit förälskad när han nu tydligt visade att det inte är såhär han vill ha det.
Han är väl som vilken person som helst, han kanske bara vill leva utan någon vid sin sida helt enkelt och på något sätt förstod jag, precis när jag stod där. Det är dags att släppa taget nu, tänkte jag.


Captain

2012-06-03 @ 19:39:38

Spenderade en urfin helg med två fina. Vi åt god mat, tittade på nostalgi filmer och drack vin. Festandet sparar vi på tills studenten. Då är det fullast vinner, och jag tänker vinna. Man tar bara studenten en gång, den som inte kan släppa loss då måste vara bra konstig. Nu sitter jag här hemma och ska snart sätta på Captain America. Snygga män på en söndagskväll är aldrig fel. Har min katrinplommonpuré brevid mig, är man förstoppad så är man. Det är härligt!!

Nu är sommaren påväg säger dom. Vi får väl se!

God afton!!


Prom

2012-06-01 @ 21:14:28

Jag bokstavligt talat flydde från skolan när vi hade slutat, körde som en idiot till min fina Tyra och umgicks samt fixade henne iordning till hennes bal. Den lyllosen. Tänk om man ändå fick gå på bal, i långklänning och svall. Tyra är nog den vackraste på balen, det slår jag vad om!


valley

2012-05-30 @ 15:13:48
härmed ger jag upp mina försök. jag ska leva med en vinflaska vid min sida och vänta på att allt kommer serverat på silverfat. för det är ju då allting bra händer och slutet blir lyckligt? så är det i alla fall i filmer, och filmer ljuger aldrig! Hihi!
Min film ska heta "The girl with the winebottle tattoo" :)

.

2012-05-29 @ 22:05:51
Det är som en jävla lejonflock, där tjejerna spelar hanar och killarna spelar honor. När två hanar fått nys om samma hona slutar det oftast i blodbad mellan hanarna, men den här lejonflocken gör allt till en psykisk fight. Den hane som kommer närmast, tar mest på honan eller som bäst får honan att ta på hanen är den som leder fighten. Som en jävla parningslek även fast honan är helt omedveten om det.
Ibland vill man bara att den där honan ska vakna upp och inse vad som händer runt omkring, vilket jäkla idiotiskt psykiskt maktspel som pågår och bara äta upp hanarna.

Vilken tur att lejonen om tio dagar separeras och flyttas till andra djurparker.

Bananasplit i mitt arsle.

Bääjs

2012-05-28 @ 16:28:53

Jag är så otålig och det gör mog så arg och ledsen.


Weregild

2012-05-26 @ 11:59:19
Vad är det jag sitter här och hoppas på?
Att drömmar ska slå in?
Att hjärtan ska bli lyckliga?


En tönt är jag. Senil och döv är jag också.
Grattis alla lyckliga!


.

2012-05-25 @ 12:26:47

Drömma kan man ju alltid. Det är inte förbjudet.

Ser fram emot att börja om allt bara. Nu tar jag helg.


Landed

2012-05-24 @ 22:27:58

Jag vet att jag inte borde förhasta något. Men jag avlider smått inombords. Jag gör det, och jag ver att det är farligt att göra det vid ett sådant här tillfälle.


hope

2012-05-20 @ 14:18:27
Jag hoppas att allt inte ska gå tillbaka till det gamla vanliga imorgon.

Kina

2012-05-19 @ 12:09:27
Det känns så tomt att vara hemma i Sverige igen. Jag har haft en sån otrolig vecka i Kina att jag bara känner att jag vill ut och resa igen. Typ nu. Kina är en helt annan kultur, människorna är så vackra och snälla och stämningen känns så mycket behagligare där än här.
Att få tillbringa denna vecka tillsammans med världens härligaste gäng har även det bidragit till den behagliga känslan. Innan resan trodde jag inte att jag skulle klara av att bo i värdfamilj, jag trodde att jag skulle göra bort mig, jag trodde inte heller att jag skulle klara av att redovisa inför två skolklasser på engelska, eftersom jag redan tycker att det är obehagligt att göra det här hemma.
Men som jag skrev tidigare, känslan man får är annorlunda, folk är inte lika dryga och arslade som i Sverige, barnen satt där och liksom lyssnade, dömde inte utan bara lyssnade och det kändes ganska bra.

Jag får en känsla av att Sverige inte kan ge mig något här, rädslan om att jag aldrig skulle våga vidga mina vyer till andra länder har försvunnit och nu är det som att jag automatiskt bara vill bort härifrån. Jag kan enkelt få jobb i kina, stanna några månader och göra något minnesvärt, istället för att sitta hemma och dega, bli galen och inte ha något att göra.

Jag har sagt såhär till mig själv;
skiter det sig, får jag inte visa hur jag verkligen känner eller inte får någon respons tillbaka som kan göra mig lycklig så åker jag och utforskar världen istället. Man ska inte sitta hemma med en olycklig själ och bara tycka synd om allt och inte få ut något av det. Då skapar jag hellre nya värdefulla minnen som kan väga upp det onda.

Nu ska jag klippa ihop en film om min tid i Kina,

Eternal sunshine of the spotless mind

2012-04-28 @ 22:26:03

Det är inte bra när man börjar överanalysera allt som händer och sker, då vet man ännu mindre hur man känner och om man vågar chansa. Då vågar man inte ta steget tillslut. Hjärtan kan gå sönder så lätt, men ändå vill man inte sitta där och inte ha fått släppa ut alla känslor. Ändå känner jag mig inte lika rädd inför framtiden, det har jag fått lära mig att inte vara.


Stillhet

2012-04-28 @ 22:15:54

Mitt projektarbete står nu utställt på stadshuset


Barquette

2012-04-23 @ 20:18:24

Det här borde ha varit en bra dag. Jag borde vara glad för att jag snart nått ett av mina mål. Jag borde vara glad för att projektarbetet äntligen är under slutspurten, att det faktiskt blev bra. Jag borde vara glad för att jag har fått erbjudandet till en resa jag sent ska glömma i maj. Men det är jag inte. Förutom att jag har en finne i näsan som gör så förbaskat ont så skäms jag över hur dum jag får vara ibland. Riktigt jävla elak. Inte med mening dock, för jag är inte elak som person. Det bara blir så när allting kommer på en gång. Inte undra på att folk undviker mig ibland, för jag är en tokig och konstig människa som borde spärras in. Usch.


Warm whispers

2012-04-21 @ 22:46:30
Ibland när vissa tankar dyker upp i huvudet på mig virvlar fjärilarna i magen, hjärtat slår extra slag och jag känner det där behagliga pirret i magen som talar om för en att det kanske är min tur nu. Att bli lycklig.

Om det jag sett, hört och varit med om inte varit drömmar så borde jag köra till 100%, inte tveka, bara köra, utan andras inverkan. Jag kan inte rå för att jag sårar andra på vägen, jag har levt tillräckligt länge för att förstå att man inte alltid kan leva på att göra andra lyckliga och se på medan man själv tynar bort, man måste ge sig själv chanser också och jag tycker verkligen att jag förtjänar detta, så mycket lidande mitt hjärta har fått stå ut med.

Jag vill verkligen. Jag vill verkligen. Jag hoppas och ber att jag blir helt sprattig i kroppen. Nu är det väl ändå min tur att få känna lycka inombords?

The Wilhelm Scream

2012-04-20 @ 20:09:16
Det finns en del saker som får det att göra lite extra ont i hjärtat. Sådär hemskt ont.
Det värsta jag vet är när människor man litar på läcker ur allt innerligt hemliga saker som man trodde
man kunde dela med denne person för att lätta lite extra på tyngden.
När man vill säga något speciellt till en person men verkligen inte har styrkan att genomföra det.
När man ser sina chanser försvinna trots att man så innerligt vill.
Människor som medvetet vill såra någon.
När man önskar att man var lika utåtriktad och social som andra.
När man vet att man kan, men samtidigt inte vågar hoppas för mycket.

Nästa vecka är det min vecka. Jag ska göra det bästa jag kan. Jag ska visa att jag kan. Jag ska för en gångs skull få bli glad, om allt går rätt dvs. Är det min tur att vara lite lycklig nu?

Tumblr_m2sgfnqicc1ru59ufo1_500_largeTumblr_m14ahsqcpn1r8d0l1o1_400_largeTumblr_lvdlm6oftu1qh0g6wo1_500_largeTumblr_lvbmvpio4d1qlu8leo1_500_large


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0