Eternal sunshine of the spotless mind
2012-04-28 @ 22:26:03Det är inte bra när man börjar överanalysera allt som händer och sker, då vet man ännu mindre hur man känner och om man vågar chansa. Då vågar man inte ta steget tillslut. Hjärtan kan gå sönder så lätt, men ändå vill man inte sitta där och inte ha fått släppa ut alla känslor. Ändå känner jag mig inte lika rädd inför framtiden, det har jag fått lära mig att inte vara.
Stillhet
2012-04-28 @ 22:15:54Mitt projektarbete står nu utställt på stadshuset
Barquette
2012-04-23 @ 20:18:24Det här borde ha varit en bra dag. Jag borde vara glad för att jag snart nått ett av mina mål. Jag borde vara glad för att projektarbetet äntligen är under slutspurten, att det faktiskt blev bra. Jag borde vara glad för att jag har fått erbjudandet till en resa jag sent ska glömma i maj. Men det är jag inte. Förutom att jag har en finne i näsan som gör så förbaskat ont så skäms jag över hur dum jag får vara ibland. Riktigt jävla elak. Inte med mening dock, för jag är inte elak som person. Det bara blir så när allting kommer på en gång. Inte undra på att folk undviker mig ibland, för jag är en tokig och konstig människa som borde spärras in. Usch.
Warm whispers
2012-04-21 @ 22:46:30Om det jag sett, hört och varit med om inte varit drömmar så borde jag köra till 100%, inte tveka, bara köra, utan andras inverkan. Jag kan inte rå för att jag sårar andra på vägen, jag har levt tillräckligt länge för att förstå att man inte alltid kan leva på att göra andra lyckliga och se på medan man själv tynar bort, man måste ge sig själv chanser också och jag tycker verkligen att jag förtjänar detta, så mycket lidande mitt hjärta har fått stå ut med.
Jag vill verkligen. Jag vill verkligen. Jag hoppas och ber att jag blir helt sprattig i kroppen. Nu är det väl ändå min tur att få känna lycka inombords?
The Wilhelm Scream
2012-04-20 @ 20:09:16Det värsta jag vet är när människor man litar på läcker ur allt innerligt hemliga saker som man trodde
man kunde dela med denne person för att lätta lite extra på tyngden.
När man vill säga något speciellt till en person men verkligen inte har styrkan att genomföra det.
När man ser sina chanser försvinna trots att man så innerligt vill.
Människor som medvetet vill såra någon.
När man önskar att man var lika utåtriktad och social som andra.
När man vet att man kan, men samtidigt inte vågar hoppas för mycket.
Nästa vecka är det min vecka. Jag ska göra det bästa jag kan. Jag ska visa att jag kan. Jag ska för en gångs skull få bli glad, om allt går rätt dvs. Är det min tur att vara lite lycklig nu?
shoreline
2012-04-10 @ 18:13:34från en person som får mig att hoppas.
Such great heights
2012-04-04 @ 19:41:21Det är nu jag längtar efter att ta studenten. Jag får känslan av att bara ta mig bort från detta land och komma med något nytt och bättre. Börja om och vara den jag vill vara. Inte släppa någon för nära inpå utan bara vara.
Jag undrar innerligt vad jag kommer åstakomma här i livet, för något måste det vara det vet jag. Vägen dit blir tuff och ensam. Men jag är van vid att klara mig ensam vid det här laget och det är inget jag gnäller över. Det är bra att kunna sådant. Jag ska stå där och se på andra när de kämpar tillsammans med andra, måste stanna upp och vänta in medan jag bara fottsätter och fortsätter utan stopp.
April blir en hektisk månad, något jag kämpat länge med ska bevisas att jag klarar av, min fina syster kommer hem och vernissage ska anordnas. Just nu vill jag att allt ska gå fort så jag slipper stå där och sörja mig sönder innan sommaren. Nu tar jag mig an fasen i livet där jag går min egen väg, väljer med noggrannhet och visar att jag klarar mig utan andra. Ensam är stark, och stark det är jag.
