För någon vecka sedan cyklade jag och mamma till en antikhandlare för att ta oss en titt och kanske hitta inspiration till ett kommande projekt i sommar. Jag hade inga tankar på att ens ta med något hem, för inget skulle ju direkt få plats på cyklarna. Utanför affären hade det slagits upp ett tält där det såldes ut en massa gamla saker för en billig peng, priserna där låg mellan 10-100kr stod det på en lapp så såklart kikade jag runt där.

Plötsligt, i ett hörn får jag syn på denna skapelse, tro mig när jag säger att jag inte alls brukar vara förtjust i gamla tavlor, men den här tavlan var speciell. Jag kunde inte hålla ögonen borta från den, och gång på gång sa jag till mamma att den var så jädrans fin. Betalningen av allting skulle ske inne i antikaffären, så jag och mamma gick in dit och frågade vad han ville ha för tavlan då det inte stod någon prislapp på den. Eftersom prislistan där ute sa max 100kr för grejerna trodde jag ju förståss att den inte alls kanske skulle vara så dyr, men samtidigt kändes den alldeles för fin för att kosta så lite.

Mannen harklade sig lite, och sa att den tavlan var det finaste han hade där ute, och att han i alla fall skulle ha minst 500kr för den. Där sjönk mina förhoppningar kan jag tala om för er. För i min plånbok fanns bara en hundralapp, och antagligen såg han på mig vad besviken jag blev. Jag sa till honom att det var ju synd.. för jag har bara ynka 100kr i plånboken och jag trodde faktiskt att den skulle kosta runt det eftersom den stod där ute. Jag var jätte nära på att gå därifrån sen när jag hör honom säga, "det är okej..". Först uppfattade jag inte vad det var som var okej, så jag tittade på honom som ett frågetecken. "Det är okej.. du kan få den för 100kr.."

Kan ni gissa vilken lycka? När jag gick ut från affären efter att jag gett honom pengarna kunde jag höra hur han jämrade sig över sin förlust, eller så var det om något annat, men jag brydde mig inte för ett öre. Tavlan var min!

Såklart cyklade vi inte hem med den. Vi tvingade pappa komma och hämta den med bilen, och nu står den här i mitt rum & där kommer den stå länge till. Jag sitter fortfarande och gnölar över vilken antik lukt den har dragit med sig hem, sådan lukt avskyr jag över allt annat, men det är värt allting, för den står ju där så snygg och det går inte att ta ögonen från den.

Pga kameravinkeln så ser tavlan mindre ut än vad den egentligen är och färgerna gör den inte rättvis på den här bilden.