Jag klarar verkligen inte av människor som hetsbantar dessa tider för att nå ideal som inte ens är av mänsklig form. Jag förstår inte hur ni kan leva era liv, i en slags förnekelse att det är det enda rätta. Ni ljuger för er själva när ni säger att ni mår så himla bra  av att springa fort i 55 minuter om dagen och älskar att äta bladspenat varje dag tillsammans med era tre riskorn och fyra bönor till middag. För det finns inte en jävel som mår bra och blir mätt på det. Att vågen visar några kilo lättare sedan sist är ingen garanti på lycka. Spinkigt är inget att eftersträva när det inte ens är hälsosamt. Så hur tänkte ni nu?

Fast käft ska väl jag hålla eftersom jag också tränar. Men jag har i alla fall inget ideal att följa. Ingen målvikt att nå. Jag tränar bara av en anledning; att sedan kunna äta vad fan jag vill hur jävla mycket jag vill utan att ta skada. För jag älskar att äta. Speciellt goda saker så som glass, godis och chips. Jag gillar även att äta mer än vad som säkert är normalt. Även om jag är mätt så gillar jag att pressa i mig ytterligare några munsbitar. För det mår jag bra av. Då vet jag att jag är lyckligt lottad som i alla fall har tillgång till att äta dessa goda jävla uppfinningar.

Jag älskar det matiga livet. För mat är det bästa som finns och i helgen ska jag baka cupcakes, gotta mig i godis och god mat. Hoppas er påsk blir lika fin som min. Nom nom på er!

Kära församling.
Vi har samlats här idag för att tillsammans ta del av denna nyhet som ofrivilligt har nått våra öron att höra och få oss att tro på. När jag var en liten skitunge fanns detta band alltid vid min sida att ge mig tröst när mina dagar var gråa och daskiga. Idag, tolv år efter bandets födsel säger dom nu stopp.
"Varför?" Ställer sig många frågan. "Jag vet inte." Svarar jag. För ärligt jag vet inte och jag vill inte veta.
Punkt.Slut.

Vi avslutar detta inlägg med att lyssna på mina absoluta favoritlåtar av dem. Så höj musikenoch ta fram den era Ben n Jerrys så gråter vi en skvätt tillsammans och blir tjocka för en kväll.

Att jobba i butik är rätt najs ibland. Trasiga varor som reklameras och egentligen ska slängas får man ta med sig hem ibland. Som den här hunden till exempel. Stackaren hade en allvarlig fraktur men med lite lim är han som ny igen. Och nu står han på min fönsterbräda och agerar sitt syfte. Värmeljushållare.

Fin rackare det där.

Failat försök till ett foto i timmen. Kom ju kanske halvvägs tills jag insåg att det inte finns en jäkel där ute som vill se bilder från när jag ligger i sängen i tre timmar i sträck och tittar på Girls. Så nu fick det bli såhär istället. Ändå har jag hunnit med rätt mycket idag.

Som de flesta andra människor gör nu denna tid på året så trimmar jag också mig själv inför beach 2013 så det fick bli en joggingrunda som uppvärmning och sedan styrketräning i form av pilates hemma på yogamattan. Förjagärförbraförattgåtillgymmetochslösapengarnärjagharminegenyogamattahärhemma. Den ni!

Sedan följer mitt sträcktittande på Girls. Följt av en tripp ner till centrum för att hälsa på min 74åriga väninna för lite dagligt skvaller om vad som försigår i bygden. En väldigt trevlig dag må jag säga.

Imorgon vankas det häst och det ser jag fram emot. Någon som vill komma och provrida på bjässen min? Om ni vågar förståss!

En gammal målning från 2012 någon gång. Den i mitten alltså. Ville mest bara ha något att fylla ut med på sidorna så att den inte skulle se så himla överexponerad ut, vilket den gör i alla fall. Men sådana i-landsproblem hinner vi inte med i dagsläget.

Nöjd är jag i alla fall. Det händer inte ofta!